Bindväv, eller fascior, är de tunna hinnor som omger våra muskler och även finns inuti muskler, ögon, lungor mm.

Bindväven kan liknas vid ett spindelnät – rörlig bindväv är elastisk liksom en spindels nät där en insekt flyger in och nätet gungar till men bibehåller sin form. Ihopklibbad bindväv är däremot stel och reagerar likt gammalt spindelnät som hängt i åratal orört – när något nuddar vid det faller det isär i ihopklibbade delar.

Tidigare har bindväven betraktats som ett slags fodral åt musklerna – idag vet man att bindväv är en levande vävnad som gör att människroppen inte rasar samman.

Det är bindväven som håller ihop oss, som förbinder muskler med muskler, skelett med muskler och skelett med skelett. Bindväven formar våra muskler och glattheten i bindväven gör att musklerna kan ligga mot varandra och glida obehindrat.

Att röra på kroppen är bra eftersom bindväven anpassar sig efter våra vanor och då blir rörlig. Men ibland finns det områden i kroppen där rörelser sällan förekommer, som t ex vid en framåtböjd överkropp vid en datorskärm. Bindväven blir då mer och mer stel, ihopklibbad, vilket genererar problem med t ex skuldrorna. Då räcker det inte med att behandla kotorna utan även bindväven måste tas om hand – annars kommer skelettet att glida tillbaka in i den formen som bindväven hade.

När vi sover spinner bindväven nya nät som sedan häftar ihop med varandra. Det är därför naturligt att sträcka på sig när man vaknar, för att det som klibbat ihop under natten ska brytas upp. Se t ex på djur och barn som spontant sträcker på sig efter att de sovit eller vilat.

Om bindväven får tjockna, vara ihopklistrad länge, kan det ge en rad olika symptom där man kan känna sig trög, tung och få ont. Då bindväven sitter ihop likt gummiband och förbinder olika delar av kroppen, kan skelettet vridas snett så att slitage i leder uppstår och balansen påverkas. Då kan man inte längre röra sig som förut vilket ger sämre koordination och en negativ påverkan på kroppens uthållighet.

Bindväven reagerar inte bara på rörelser, utan även på hur vi upplever stress och olika känslor. Vid stress, då det sympatiska nervsystemet aktiveras, knyter bindväven ihop sig och gör oss orörliga och stela. Även depression, ångest och oro påverkar bindväven på ett negativt sätt.

Tung fysisk träning bryter ner bindväven och det tar flera dagar att återuppbygga den då den kan betraktas som trög. Detta går lite emot de principer som finns idag gällande prestation och snabba resultat.

Forskning visar att träning i form av yoga, pilates, tai chi mm medför att bindväven mjukas upp. På så vis blir vi rörliga och slipper smärta.

 

Källa: http://www.tidningenhalsa.se/artiklar/kategori/20120810/fascia-fitness/ [2018-09-01], https://www.atlasbalans.com/sv/fascia/problem-kopplade-till-fascia/#flode [2018-09-01], ”The Endless Web: Fascial Anatomy and Physical Reality” Shultz R. L. & Feitis, R, 1996, Berkeley, CA: North Atlantic Books, ”Myofascial genesis of unpleasant thoughts and emotions” Lowe, J, 1989, Digest of Chiropractic Economics, 31 (5), p. 78-81