Det autonoma nervsystemet kan vi inte påverka med viljans kraft.

Autonoma nervsystemet brukar delas in i två delar:

• det sympatiska nervsystemet
• det parasympatiska nervsystemet

Det sympatiska nervsystemet aktiveras när vi utsätts för olika typer av stress – vi hamnar i ett kamp-flykt-beteende när kroppen upplever fara. Som följd sker en massa saker inom oss såsom t ex att matsmältningsprocessen saktas ner, andningen förflyttas uppåt, hjärtrytmen ökar, pupillerna vidgas, blodtrycket höjs, blodet förflyttas till våra inre organ, musklerna spänns mm. Samtidigt producerar binjurarna stresshormoner som t ex adrenalin, kortisol och noradrenalin, vilket skickas ut i kroppen för att ge oss energi till att hantera situationen.

Det parasympatiska nervsystemet ska normalt aktiveras för att ge oss lugn, vila och avslappning. Det ska bromsa in all den energi som det sympatiska nervsystemet aktiverat. När det parasympatiska nervsystemet aktiveras sjunker hjärtrytmen, blodtrycket minskar, vi bukandas, kan sova, får en normal förbränning och sexlust mm.

Långvarig stresspåverkan kan göra så att det parasympatiska nervsystemet sällan aktiveras. Man riskerar då att få högt blodtryck, sömnsvårigheter och ömmande muskler samt stel bindväv. Hormonerna som utsöndras vid stress kan också ge negativ påverkan på minnet och koncentrationssvårigheter.

Yinyoga innehåller positioner som aktiverar det parasympatiska nervsystemet. Med hjälp av mindfulness, långsam andning och genom att stanna stilla i positionerna under en viss tid når kroppen avslappning och får vila. Det är inte ovanligt att man somnar i vissa positioner.

 

 

Källa: https://www.1177.se/Blekinge/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Stress/ [2018-09-02], https://www.hjarnfonden.se/2017/12/vad-ar-stress-och-vad-hander-i-kroppen-nar-vi-stressar/# [2018-09-02], ”The Complete Guide to Yin Yoga – The Philosophy & Practice of Yin Yoga”, Bernie Clark, Wild Strawberry Productios, Vancouver, B.C. Canada, first ed., 2011