Jag har upptäckt det här med workshops och upptäckt att jag gillar konceptet. Workshop för mig betyder att jag tillsammans med en samling människor bygger ett längre yinyoga-pass på mer än 2 timmar. Jag väljer ett fokus och håller mig kring detta tema, allt för att samla energier och släppa på spänningar både i sinne, kropp och hjärta under dessa timmar.
I en vanlig yinyoga-klass som jag håller brukar jag blanda övningar utifrån olika teman – hittills har jag aldrig hållit två pass som varit exakt likadana. Under dessa klasser stannar man i övningarna i allt mellan 3 till 5 minuter. Det ÄR viktigt i yinyogan att stanna kvar i positionen av några olika skäl. Rent anatomiskt tar det ca 1 minut för musklerna att slappna av helt. Först därefter börjar den uppmjukande effekten på bindväven, den som vi önskar hålla mjuk och elastisk för att kunna bibehålla vårt rörelsemönster. Men att stanna i en och samma ställning längre än 1 minut är också en utmaning för sinnet och framför allt – TÅLAMODET.
Och det är här det blir intressant på riktigt. Vi är så vana vid att ändra, förändra och flytta på saker och ting som inte riktigt är som vi önskar att det ska vara. Känns något inte bra eller obekvämt så – fix och trix och meck – simsalabim har vi ändrat på allt och kan gå vidare. MEN i yinyogan väljer vi att STANNA KVAR trots allt som händer i kroppen.
Att det händer saker i kroppen – det kan jag lova! Det kan vara tankelaviner av alla de slag, otålighet, myrkryp, värk på nya ställen, smärta som känns olidlig, svettningar, rysningar, frysningar, pustande, stånkande, frustration, ilska, aggressivitet, irritation, lycka, glädje, förnöjelse… ja den här listan tycks aldrig ta slut.
Till slut få sinnet ro, själen lugnar sig och hela jaget landar på mattan, i kroppen, i det som är en själv. Plötsligt känns inte allt jobbigt, stressigt, plågsamt och otåligt. Istället fylls kroppen med en ny slags energi som gör att allt känns mycket enklare och lättare.
Och det ÄR så här det känns när det parasympatiska nervsystemet kickar in – vi känner och lugna, samlade och harmoniska. Blir loja, avslappnade och sömniga.
En av de viktigaste komponenterna i yinyoga för mig är att öva mig på att lyssna inåt. Intuition – den inre rösten – hur ofta hör du den? Inte så ofta, eller hur? Hur många personer tillåter sig att fatta beslut utifrån magkänslan? Mig veterligen finns det endast ett program på tv där man alltid lyssnar till magkänslan och det är ”Bonde söker fru”. Hur skulle det vara i samhället och våra politiker fattade sina beslut utifrån magkänslan? Intressant tanke, eller hur?
Fastän vi sällan lyssnar på intuitionen, kommer ändå tanken ibland ”Åh, varför gjorde/sa/blev det så där? Jag borde ha gjort/sagt/agerat så där som jag tänkte istället”.
Yinyoga för mig är att lära känna mig själv och börjar LYSSNA på vad min kropp säger till mig. För den sänder ut budskap hela tiden, men jag hör dem inte. Men jag övar, nästan varje dag och framför allt under en workshop där man får ”dyka” in i sitt eget DJUP under en längre tid och stanna i positionerna ännu längre än 5 minuter. För det är DÅ det händer grejer – bra grejer, fantastiska grejer.
Med dessa ord: jag ser oerhört mycket fram emot lördagens workshop när jag ska möta mig själv – och förhoppningsvis inspirera andra till att göra samma sak.
Varmt välkommen till min workshop på lördag (se info på hemsidan och Facebook).
Namaste / Pernilla